Loggbok för S/Y Albatross 2003-04-05

Loggbok för S/Y Albatross 2003-04-05

 

Datum 2003-04-05 2003-04-06
Rutt Cayos Los Grullos, San Blas, P Colon, Panama
Position 09 30 433 N
78 51 179 W
09 20 746 N
79 54 498 W
Väder Sol 

31

3-9 m/s 

1021 mmbar

Distans 84
Erfarenhet

Den fyrtio meter långa ankarkättingen togs upp och vi styrde ut från lagunen intill vår paradisö Cayos Los Grullos.

Ombord på Kuani stod våra amerikanska vännerna Tom och Mina Caulfield och vinkade farväl.

Vi gick ut genom revet i en liten öppning som fans på den nordvästra sidan, det var en fröjd att känna med vilken styrka Albatross propellern drev på, rengörningen hade gjort susen nu gick hon framåt med kraft.

Vinden var nordnordostlig med en styrka på 5 sekund meter och vi hissade alla segel. Det blev en kryssbog Albatross seglade med god fart mot de tre meter höga dyningarna som rullade in i fören.

Det är alltid en behaglig känsla som infinner sig då vi startar en ny seglats.

På denna rutt hade vi valt att inte segla direkt till Panama kanalen, sträckan är för lång att segla under dagsljus.

När vi nu seglar ut från San Blas öarna gör vi detta i fullt dagsljus för att ha optisk sikt på alla korallreven och lika då vi skall gå in till ankarplatsen i Colon som ligger vid inloppet till Panama kanalen.

Vi hade av Tom blivit tipsade att som del etapp gå in till Isla Grande som har positionen:

09 37 539 N
79 34 091W

Ön ligger längs kusten och det är enkelt att navigera in till en bra ankarplats.

Då vi återigen kommit ut på öppet vatten passerade vi Isla Porvenir där vi för en vecka sedan hade kommit inseglande från Aruba.

Vår rutt hade vi lagt längs kusten och nu låg vi båda på däck och studerade kustlandskapet och vår ”Nisse” styrde.

Landet är mycket kuperat med höga vulkanberg som alla är täckta med en ogenomtränglig djungel. Dessa berg kyler av alla moln som driver in från havet och ner faller kraftiga regn. Upp stiger en fuktig vattenånga då solen efter en kraftig regnby värmer upp vegetationen.

Här växer den för vår värld så nyttiga regnskogen ”jordens lunga”

I väster började solen att lägga sig strax ovan på horisonten då vi seglade in i ett 500 meter brett sund mellan fastlandet och en större ö, Isla Grande.

Längs kusten fanns här många färggranna hus som var omgivna av ståtliga kokospalmer.

I sundet passerade vi en liten kustfraktare som hade ankrat för nattvila.

Dessa fraktare är små överbyggda träbåtar med en längd på cirka 60 foot som ser bedrövliga ut. Det mesta av virket ser murket ut och ofta så är överbyggnaden otätt och här har då lagts en stor pressning för att hindra att regnvattnet tränger igenom taket.

Besättningen är stor till antalet minst sju till åtta man och alla är negrer och indianer. Lönen kan säkert inte vara speciellt stor med så många besättningsmedlemmar på avlöningslistan.

Egna kojer finns inte, dom får hålla till godo med enkla träbritsar på däck eller ligga direkt på yttertaket.

När vi gick förbi denna fraktare låg hela besättningen på yttertaket och vinkade glatt.

Där låg hela gänget och diggade sydamerikansk hårdrock från en stor bergsprängare och tillsammans firade dom lördags kvällen.

I sundet låg det många segelbåtar för ankar och vi valde att gå in mot ön och la ut vårt ankare på tio meters djup.

Här låg sjön spegelblank och vi intog en god lördags middag i sittbrunnen och njöt av den vackra omgivningen.

Tidigt på söndag morgonen seglade vi vidare, idag skulle vi angöra vårt stora delmål Panama kanalen, vi hade cirka tjugofem nautiska mil kvar att segla.

Med en bra halvvind gjorde vi sex knop över grund, tråkigt nog visade knopmätaren åtta.

Denna starka motström i nosen hade vi hela vägen.

Några mil före inloppet till kanalen märktes det att vi närmade oss en starkt trafikerad farled. Här möte vi flera stora container-, bulk-, ro-ro- och tankerfartyg.

På babord sidan tornade det upp en jätte vågbrytare som täckte hela inloppet till kanalanläggningen. Med en stor öppning i mitteln och en mindre tvärs oss, vi valde att gå in i den mindre öppningen som låg strax intill en stor containerhamn.

Via VHF: N försökte vi få kontakt med hamnkontoret för att få ok på att gå in till hamnen. Tyvärr var det inte någon som behagade att svara, så vi tog ner storen och seglade in på enbart genuan.

Några sjömil in i hamnen på babord sida är det anordnat ankarplatser för fritidsbåtar.

På denna redd låg det för ankar ett sextiotal båtar, med sina vajande nationsflaggor från hela världen.

Av Tom hade vi fått det goda rådet att gå söder ut mot den gula hörnbojen och lägg ut ankaret där, för på den övriga ytan är det svårt för att få ankaret att greppa. Han uttryckte sig så här.
– Det är som att ankra i en tomatsoppa

Ankaret sattes ut och vi greppade väl nu låg Albatross väl förankrad strax intill inloppet till det första slussarna som skulle lyfta upp oss på vår väg till Stilla havet.

 

Share

Leave a Reply